Om man frågar psykologer om hur man ska göra för att komma till rätta med den beroendeproblematik som är förknippad med spel på nätet har de ett enkelt svar. Men det är inte säkert att de får gehör för sin lösning.
1 januari 2019 träder en ny lag i kraft i Sverige. Svenska spels monopol försvinner på många, men inte på alla, områden. De aktörer som vill vara verksamma på den svenska spelmarknaden måste skaffa en licens, de måste betala skatt på sin vinst i Sverige, och de måste ta ett större ansvar för problemspelarna. Vad innebär då det sistnämnda?
Flera experter ville att spelbolagen skulle vara tvungna att sätta som krav att spelaren angav hur mycket hen skulle kunna förlora som mest, alltså ett maxtak. Psykologen Jakob Jonsson ingick i referensgruppen till Spelutredningen, en utredning som resulterade i SOU 2017:30, som finns att läsa här. Jonsson vill se ett maxtak, men politikerna i utredningen hävdade att det inte skulle gå att genomföra rent tekniskt. Däremot säger den nya lagen att spelare ska ha möjlighet att stänga av sig själva från nätcasinon för en kortare eller längre period. Det kommer dessutom att bli obligatoriskt att registrera sig för att kunna spela, och bolagen måste kontakta de spelare som visar tecken på spelproblem.
Även socialtjänstlagen har ändrats, och de ändringarna har redan trätt i kraft. Kommunerna och landstingen har nu ansvar för att förebygga spelmissbruk, och att ge vård till de som har spelproblem. Tidigare har det framför allt varit ideella organisationer som har skött detta arbete, och de arbetar sällan utifrån evidens, säger Anne H Berman, docent i klinisk psykologi, till Psykologtidningen. Sommaren 2017 fanns det bara behandlingar av spelmissbruk i en femtedel av landets kommuner. Nu pågår arbetet med att ta fram en onlineutbildning för kommunerna, om psykologiska aspekter på spelberoende, och instruktioner för hur man genomför ett screeningsamtal.
Att upptäcka spelproblem och spelberoende
Psykologen Håkan Wall, som sitter i Lotteriinspektionens styrelse, säger att många psykologer troligen kommer i kontakt med många spelberoende som söker för andra problem, exempelvis stress eller sömnsvårigheter. Därför borde svenska psykologer ta för vana att fråga patienter om de har problem med spelande, om de söker för problem som kan tänkas ha med detta att göra.
Hur skulle dessa frågor se ut? De skulle troligen likna de frågor som finns på Stödlinjens sajt. Där skiljer man mellan spelproblem och spelberoende. Spelproblem innebär svårigheter att kontrollera spelandet, och detta leder till negativa konsekvenser på olika områden, exempelvis hälsa eller privatekonomi.
Spelberoende, även kallat hasardspelsyndrom, är däremot en diagnos som ställs av en psykolog eller läkare. Minst fyra av följande nio kriterier ska vara uppfyllda. Personen…
- Tänker alltid på spel.
- Måste spela för större och större summor för att uppleva samma spänning.
- Har flera gånger försökt kontrollera eller begränsa sitt spelande, men misslyckats.
- Blir rastlös eller irriterad när hen försöker begränsa eller upphöra med sitt spelande.
- Använder spelandet för att slippa tänka på sina problem eller för att få lättnad från negativa känslor.
- Försöker vinna tillbaka pengar som har förlorats på spel.
- Ljuger om sitt spelande för anhöriga, vårdpersonal eller andra, för att dölja omfattningen av spelandet.
- Har riskerat eller förlorat en viktig relation, anställning eller karriärmöjlighet på grund av spelandet.
- Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation som orsakats av spelandet.